Calle-ipso

Den här veckan har Calle gått varenda dag, vilket har varit så bra för honom, men tänkte att imorgon kommer han få vila, och jag kommer satsa på att plugga till det uppkommande biologiprovet som vi har vecka 46. 
 
Det känns tråkigt att behöva åka till skolan på måndag, jag vet inte om jag kommer ha möjlighet att åka hem något i veckan, tyvärr. Helst skulle jag rida Calle 5-6 dagar i veckan, eftersom att det är då han mår som bäst, men det är som det är och man får göra det bästa av siuationen.
 
 
Bilder från tidigare i veckan, förstår ni varför jag älskar min häst? så löjligt söt.. 
 
 
 

En intensiv vecka...

Som Johanna skrev i sitt tidigare inlägg så har lovet börjat gå mot sitt slut...
Tänk er också att jag inte haft en ändå sovmorgon, istället vart vaken tidigare än vad jag brukar...
Men det hårda jobbet har verkligen gjort nytta! Jag har börjat köra riktigt bra nu faktiskt, och
på kvällarna d¨å jag har pluggar istället för att blogga bland annat så har jag skrivit klart alla
de obligatoriska testerna och nu ska jag fortsätta plugga hårt fram tills på onsdag då jag har mitt prov! 
På tisdag fyller jag även 18 år!!!
 
Hur som helst så är jag glad över denna veckan som gått, trots att jag inte haft så mycket stall vistelse
och inte så mycket tid för vänner eller pojkvän.
 
Nu siktar jag mot på onsdag då jag skriver mitt prov! Ska försöka ge er lite bättre uppdatering
tills dess men kan inte lova. Efter den 5 november så kommer den vanliga uppdateringen från mig
flyta på som vanligt igen!
 
 
 

Lovet går mot sitt slut

Deprimerande, eller hur? Det är sorligt hur snabbt dagarna går förbi när man har roligt.  Det kommer kännas tråkigt att vara utan Calle i veckorna igen, det har varit så härligt att vara hemma den här veckan, har liksom kunnat rida varje dag i princip, och att bara kunna gå till stallet och pussa på min prins när jag känner för det gör underverk för själen. 
 
Kan säga att mitt lov har spenderats med Calle, har ridit ut långa rundor, utforskat lite smått och bara haft grymt kul tillsammans medan vi raceade i full galopp på perfekta vägar! 
 
Ser faktiskt fram imot stalltjänsten, då jag förmodligen kommer ta med mig Calle! Det kommer bli intressant att se hur han reagerar på stället, är lite orolig över hagen, som är extremt liten, men i och med att jag kommer se till att motionera honom varenda dag (på ett eller annat sätt) så tror jag nog att det kommer funka!
 
 

Dori

Två bilder på Dorran från igår. Av alla hästarna i stallet (förutum Calle, såklart) så är hon nog min favorit, just för att hon är så himla mysig!
 
Något som är rätt så läckert med Dori är hennes ögon, dom är superljusa nämligen, ska ta en närbild någon dag!
 
 
 

Vackra Cornelia

En av hästarna i stallet.  Har alltid varit svag för långa manar, och det är inte så konstigt, jag menar se på Cornelia, hon ser ut som en sagohäst (enligt mig). Det är synd att Calle inte kan få en sådan man, hans man är halvlång, ojämn och lockig i topparna.
 
Det finaste med Cornelia är dock att med hennes man, hör en lång, ojämn (i topparna), pannlugg.. (en person kommer förstå meningen..) 
 
 

Dagen

Red ut idag med Linda och Linnea, vi red en runda som jag red väldigt ofta i våras, så himla mysig och fin! Om man ska klaga på något var det blåsten, emellanåt kändes det som att man skulle blåsa bort. 
 
Innan ridturen så hann jag fotografera hästarna en stund i hagen, så har några fina bilder framförallt på Cornelia och Calle, visar bilderna senare ikväll, eller imorgon. 
 
 

LYCKAN!!

Idag kom jag till stallet redan vid 09.00. Och tänk då även på att jag innan det hunnit haft
dubbel körlektion på körskolan, fråga mig inte hur det gick till!
 
Hur som helst så gick ju Unni igår ett lite hårdare longerings pass, lite mer påfrestande för hennes
ben och kondition. Så idag var jag såklart nervös ifall hon skulle vara svullen, men nej! Dock
lite mer gallig sedan igår, men det är olika från dag till dag konstigt nog.
 
Eftersom hon var så fin så tog jag henne direkt till ridhuset för att busa med henne, så vi
sprang omkring där inne i allt från skritt till galopp och hade super roligt. När jag sedan skulle gå runt 
med henne för hon skulle få skritta av sig lite så kunde jag bara inte låta bli... Så jag tog grimskaftet
och gjorde det till en halsring och hoppade upp.
 
Unni har ju inte blivit riden på väldigt lång tid så hade redan tagit av mig gummistövlarna för att jag
smidigt skulle kunna hoppa av smidigt om Unni skulle få för sig att springa som hon brukar vilja.
Men nejdå, hon var lite spänd till en början eftersom hon inte förstod vad jag menade, men såfort
som jag visade henne hur jag ville att hon skulle svänga, stanna och flytta sidleds så gick det super!
 
Det var riktigt kul och Unnis kropp som från start var med huvudet uppe i rymden, ryggen i backen
och benen släpandes blev till en avslappnad form där hon hade höjd rygg, sänkt nacke och benen under 
sig! Det var så otroligt roligt verkligen! 
 
 
Det var verkligen super roligt idag! Och ska verkligen försöka fortsätta sånnhär pass
nu när Unni sätts igång lite försiktigt! Nyttigt för både Unni och mig.
 
 

Dagens planer

Idag så har jag morgonutsläppet av hästarna, + lunchfodringen, så kommer därför passa på att vara lite extra i stallet och kanske putsa lite utrustning, sen så ska Calle ridas ut också, tänkte ta och galoppera ordentligt idag igen, kanske utforska någon vägarna lite. 
 
Idag kommer den nya designen upp! Jag vet att jag har sagt det några gånger nu, men har inte varit helt nöjd så det har tagit lite längre tid än väntat, men nu så vet jag hur headern ska se ut, måste bara fundera lite på vilka nyanser vi ska ha i bakgrunden.. 
 
Sneak peak..
 
Sen måste jag plugga... roligaste på hela dagen.. lätt.
 
 
 
 
 

07.00 redan på trafikskolan...*gäsp*

Nu är klockan 07.00 och sitter redan på trafikskolan och väntar på bussen som ska ta
mej och de andra deltagarna till strägnäs där vi ska genomföra risk 2:an. Alltså halkbanan.
 
Trött som få men ska bli skönt att ha det avklarat! Igår kväll klarade jag ett till av teori testen 
och därför ska jag bara göra ett till obligatoriskt och sedan får jag skriva provet. Dock så kommer
jag träna mycket mer än så, och en viktig detalj kan ju vara att fylla 18 först ;)
 
Hur som helst så ska jag ta mig till stallet såfort jag kommer tillbaka till Enköping ingen. Jag
ska släppa Unni i ridhuset eller longera henne med inspänning en stund innan hon går in,
sedan så ska jag hjälpa in med insläppet tänkte jag då jag läste på tavlan igår att dom behövde 
hjälp idag. 
 
Men sen blir det inte roligare än så eftersom jag måste skynda hem och fortsätta plugga teori!
Jag hoppas verkligen att jag kommer vara så pass förberedd att jag klarar både teori och 
uppkörning redan på första försöket! 
Skam den som ger sig! ;)
 
 
Intensivt även i stallet! Här är en bild från när Unni stod och käkade sin lunch inne samtidigt 
som jag passade på att ta en kopp te och plugga teori i böckerna på foderlådan!
Antagligen den bästa miljön jag någonsin pluggat på också ska ni veta!
 
 

Underbara liv!

Jag förstår inte hur människor kan klara sig utan hästar, jag är som lyckligast när jag sitter på Calles rygg, i full galopp, det finns inga ord som kan beskriva hur fantastiskt det är att sitta på en hästrygg, inga ord som riktigt kan beskriva hur adrenalinet pumpar när man låter hästen sträcka ut över en äng. 
 
Nöjd häst efter dagens uteritt i blåsten. Kan säga att idag fick Calle galoppera, han höll på att krypa ur skinnet, så en lång galopp var precis vad han behövde. Jag vet inte riktigt hur långt vi galopperade, men skulle gissa på 1 km, med tre korta skrittpauser (när vi red förbi hus och diverse skrämmande föremål). 
 
Någon dag ska jag få någon att filma oss när vi galopperar sådär, för Calle fullkomligt skiner av glädje och bus, har så många gånger varit nära att ramla av när vi galopperar, bara för att jag garvar så mycket.. hehe.. 
 
 
 

Unnis nya hagkompis!

 
 
 
 
Unni delar nu hage med denna lilla söta ponnyn! Jag har för mig att den är 28 år gammal och 
hur snäll som helst! Skönt eftersom jag vill att Unni ska ha en lugn hag miljö, inte bli runt föst!
Detta passar perfekt, och det är faktiskt Unni som bestämmer i hagen, hahaha! Det har ju i princip
aldrig hänt tidigare!
 
Det fina med Unni är dock att hon är otroligt snäll, har hon ätit upp sitt lunch hö så går hon inte och 
tar ponnyns, utan då går hon därifrån och låter henne äta i fred. Dock idag när jag kom och gav
dom morötter så fick ponnyn inte komma nära mig efter ett tag eftersom jag kunde ju
eventuellt ha en till morot i fickan som Unni sånnafall givetvis skulle ha ;)
 
 

Två år sedan

För två år sen skrev jag det här inlägget. 
 
Jag vet inte när jag sist bloggade men det var ett tag sen nu. Har faktiskt inget att skriva om förutom att Drullan är halt och hon ska få vila en månad (eller ja, nu är det två veckor kvar) och då ska vi förmodligen ta ut vetrinären igen för att se om han fortfarande ser någon hälta och om han gör det ska jag prata lite med honom om han tror att hältan kan vara permanent vilket han trodde att den kanske kunde vara sist han var här.
 
Drullan är en gammal häst och hon kommer inte hålla hur länge som helst och jag känner att om hon inte kommer att bli ridhäst igen så kommer jag ta bort henne nästa höst (eller tidigare), det är det bästa för henne, hon är en så pigg häst i huvudet och hon kan inte stå i hagen hela dagarna, hon älskar att arbeta och måste göra av med energin hon samlar på sig, dessutom tänker jag att det är snällast mot henne att hon får somna in innan hon får en massa problem med leder och blir mer stel i benen.
 
Ja det var väl det, är väldigt trött så inlägget kanske blev lite luddigt men men.
Älskade lilla ponny, bli bra igen<3
 
 
 
 
 
 
 
 
PS: Ni får inte tro för ett ögonblick att jag vill börja tänka på att ta bort min häst och det är verkligen inte bara för att hon kanske inte kommer bli ridhäst igen, Drullan är min bästa vän i hela den här världen och jag älskar henne mer än något annat och hon har verkligen varit min räddning när jag har haft det som svårast och hur ont det än gör på tanken att förlora henne så kommer jag veta att när jag väl fattar beslutat att ta bort henne - om det är om ett år eller om det är om 5år - det vet jag inte, då kommer jag inte ångra mig och jag kommer veta att jag har gjort det som är rätt för henne.
 
Alltså, jag hoppas att hon kommer bli bra så att jag får några år till med henne men om hon inte skulle bli det..
Då är det bra att man redan har börjat tänka tanken på att låta henne somna in.
 
OKEJ, sista nu! Ledsen för det långa inlägget men kände att jag behövde skriva av mig lite och som sagt, ni får ursäkta att det blev lite luddigt och långt men ni behövde ju faktiskt inte läsa hela inlägget..
 
Ja, och som de flesta redan vet så vart hon inte bra, och den första juni  2013 fick hon somna in. Det här är en av anledningarna till varför jag faktiskt bloggar, det är för att kunna gå tillbaka och se (läsa) hur man tänkte och kände då. Trots att jag i texten verkar ha hopp om att Dru skulle bli bättre, så kommer jag ihåg att så var inte fallet. Jag visste innerst inne att det snart var hennes tid att gå. 
 
Hela den där månaden gick jag som på nålar, jag kunde aldrig riktigt slappna av och jag hade världens krig inom mig, den ena sidan som så förtvivlat hoppades att hon skulle bli som vanligt igen och den andra som redan började förbereda sig inför hennes avlivning. 
 
Samma dag som veterinären skulle komma och kolla upp hennes ben igen var jag i skolan, och mamma ringde mig nästan direkt efter att veterinären åkt, och berättade att hältan hade blivit värre.
 
Våren 2013 provred jag Calle för första gången. 
 
1 Juni kl 4 fick Dru somna in
 
2 Juni kl 10-11 hämtade vi hem Calle 
 
 
 
 
 
 
 

Unni löslongering!

 
 
Idag så bestämde jag mig för att Unni ska smygas igång, och då verkligen smygas!

Hon ska longeras med inspänning ca 2-3 gånger i veckan och sedan springa runt och busa lite själv
i ridhuset nu i ca två veckor för att se hur benet reagerar utan belastning på ryggen.
Unni har gått upp en hel del i vikt av att stå så länge och därför känns det dumt att hon ska orka
bära sig själv och ryttare nu på en gång när hon tappat både muskler och kondition.
 
Nu ska vi sakta men säkert bygga upp lite muskler och få upp konditionen och snart så hoppas jag
på att jag kommer kunna rida henne igen!
 
Såhär såg iallafall dagens träning ut! Hon fick mest gå själv och blev löslongerad. Men efter ett 
tag så började hon bralla iväg i galopp och busade så då tog jag henne på lina eftersom jag är
så mån om att vara försiktig med hennes ben. 
Vi höll på ca 20 minuter och sedan gick vi ut på en promenad för att skritta av!
 
Kändes så bra att se henne arbeta lite igen, hon blir genast så positiv! Underbart att se vad
lite spring och träning kan göra med hennes hjärna! 
 
 

Önskar er ett trevligt lov!

Nu har lovet precis trätt in! Jag önskar er alla ett otroligt härligt lov!
Jag kommer dessvärre inte alls få så mycket lov... Jag fyller 18 år 4 november vilket
innebär att det är dags för mig att ta körkort! Jag nämner inga datum när det är men kan 
säga att det är hack i häl med min födelsedag, därför kommer jag ha intensiv körning över lovet
men även kommer  min dator dit gå ut över att träna på teori!
Utöver körkort så kommer jag även ha två möten för mitt UF företag med en vän, men sedan
så kommer jag även gå på arbetsintervju på lovet och förhoppningsvis kanske kommer kunna 
komma in för att provjobba då. Utöver detta har jag hur mycket skolarbeten som helst att göra...
 
Som ni hör så kommer jag ha väldigt fullt upp och kommer därför inte kunna lova er daglig 
uppdatering en tid framöver.
Jag tar med min kameran till stallet imorgon så ni får lite nya fräscha bilder under veckan,
ska försöka tidsinställa så ni får ett inlägg om dag från min sida, så resten av veckan får ni
njuta utav Johannas inlägg. 
Önska mig lycka till med träning inför körkort ;)
 
 
 
 

Min fina

 
 
 
 

Nu kör vi!

Nu är det äntligen lov! Denna veckan har varit tuff, har haft så sjukt mycket att göra, bland annat så hade vi prov idag (som gick skit, men det är bara att ta nya tag) men nu är jag äntligen hemma och kan ta det lugnt igen.
 
Imorgon eftermiddag/kväll kommer den nya headern upp på bloggen, har så få saker kvar nu! Kommer även försöka uppdatera bloggen med fler bilder på Calle, från förra veckan! 
 
 
 
 

Tjock eller inte

Dessa bilder fotograferades någon gång under förra året, och egentligen så är det ett under att jag fortfarande har kvar dem på datorn, ett under att de inte raderades. Varför? Jag kan börja med att säga att jag aldrig har vågat visa dessa (förutom den första) bilder innan, och det är för att jag tyckte att jag såg så tjock ut.
 
Just nu tycker jag att jag är lite för mullig, men det jobbar jag på, men när tittar på bilderna nedan förstår jag inte hur jag kunde vara så extremt missnöjd med min kropp då. Jag har för länge sedan insett att jag aldrig kommer se ut som en sticka, jag har kurvor, och ja, jag var mullig men jag tog också väldigt ofta fel på vad som var kurvor och vad som var fett, just när det gällde mig själv.
 


 
 
Jag äter nyttigt, och äter inte mycket godis, nu ska jag tex ha godisförbud till vecka 49, bara för att jag känner för det, och jag har börjat träna igen. Trots det så känner jag mig så underlägsen och "ful" när jag ser tjejerna i klassen, där i princip alla är smala och ser bra ut, är inte det konstigt? Iställer för att vara skitnöjd med det faktum att jag har gått ner över 25kg, så känner jag mig dålig för att jag inte gått ner mer, förstår ni vilken ond cirkel det hade kunnat bli? 
 
Den "perfekta" kvinnokroppen beskrivs och visas i media som smal, gärna stora bröst, inte för breda höfter, långa och smala ben osv.. jag tycker att det är sjukt, det finns mycket med ens utseénde som man inte kan ändra på, jag tex kommer alltid ha breda höfter och rejäla lår, jag är inte byggd som en fotomodell.
 
 
 
Sen bör man inte glömma den andra sidan av historien, dvs den där folk klankar ner på kvinnor som inte har kurvor, alltså att helt plötsligt är det bara okej att man har kurvor, om inte så är man inte en "riktig" kvinna, det är lika sjukt det. Jag har flera kompisar som är trådsmala och långa, men som mår dåligt över just det, för dem är det lika omöjligt att bli riktigt kurviga, som det är för mig att bli trådsmal, vi har olika förutsättningar, det är bara att inse.
 
Jag vet att det här är väldiskuterat ämne redan, men jag fick mig en liten fundera just på grund av bilderna ovan, som jag nu tycker är fina och mysiga, samma bilder som jag för ett år sedan skämdes för. 
 

Tävlingen

Slutdatumet på våran tävling om en header flyttas fram till den 25/10, jag kommer informera vinnaren samma kväll! 
 
 
 

Trött

Nu är jag äntligen klar med labbrapporten (som senast ska lämnas in kl 23:59) och hjälp vad jag avskyr den delen av biologin.. Usch, har suttit med uppgiften i flera timar i streck nu  på kvällen, är helt slut i huvudet.
 
Jag brukar åka hem på måndagar men idag kunde jag tyvärr inte göra det då jag inte har någon skjuts imorgon, så det innebär tyvärr att jag inte kommer kunna motionera Calle imorgon som jag brukar.. en positiv sak är att jag kommer få sovmorgon.. alltid något.
 
Bjuder på en av mina favoritbilder på Amanda och Calle
 
 
 

Calipso

Två bilder från gårdagen. Tyvärr så hade det redan börjat mörkna när jag fotograferade, så bilderna vart tyvärr lite för mörka och brusiga. 
 
 
 

Drunk in love!

 
 
 
 
 

Ny header på G

Jag tänkte ha lagt upp den nya headern idag, men tiden räckte inte till. Idag hade jag utsläppet av hästarna, och väl hemma igen har jag suttit med en labbrapport som ska lämnas in imorgon och sedan pluggat på till ett prov som vi har i veckan, så fort jag var klar så drog jag till stallet.
 
Jag hann göra Calle riktigt fin och gick ut och fotograferade honom en stund, innan jag red ut en längre runda. Jag kom hem för ungefär 40min sen och har nyss ätit middag så har verkligen inte haft tid.
 
 
 
 

Saknade vinter!!

 
 
 
 
 
 
 

Fly förbannad

Idag skedde en sak när jag var i stallet, säger bara lite kort att jag hade ett gräl med med en person som bör veta hur farligt det kan vara med hästar, men som trots det betedde sig extremt respektlöst med sin moped, på stallbacken, och som sedan stod och varvade motorerna med sina kompisar senare på kvällen, förmodligen bara för att jävlas med mig. 
 
Kan säga att jag inte tappar humöret ofta (hemma är det en lite annan historia) men idag brast det, hela ridturen kändes förstörd och jag lyckads först skaka av mig ilskan efter halva ridturen, men Calle var fortfarande uppe i varv, efter vad som skett på stallbacken och sedan på spänningen som måste ha utstrålat från mig. 
 
Jag har hade hand om stallet idag (dvs, mockar alla boxar, lägger in hö och fixar vatten) så kan säga att jag mockade väldigt aggresivt och gjorde alla sysslor med mer kraft än nödvändigt, hehe.
 
Bjuder på en lite lugnande bild på mig och Calle..
 
Jag tror inte att det här kommer upprepa sig, personen i fråga är ingen "dålig" människa, utan bara ung och dum (och det vet vi alla hur det är att vara) Jaja, nu har ilskan runnit av mig, det är bara att blicka framåt igen, så länge det inte händer igen så är jag nöjd! 
 
 
 
 
 

Utvärdering av Unnis regntäcke

 
Täcket på bilden ovan köptes in i somras och därför har jag inte kunnat utvärdera det fören nu.
 
Unni är en väldigt simpel häst när det gäller att rulla sig, eller att busa. Man kan kortfattat säga att hon
inte har så mycket bus för sig, inte heller rullar hon sig ofta. Så hållbarheten kan jag inte säga
mycket mer om än att det är väldigt bra slittåligt material.
 
Det har en otroligt bra passform och Unni kan röra sig väldigt fritt och alldagligt som jag verkligen
lägger stor prioriotet på.
 
Täcket andas väldigt bra, varje gång jag känner under Unnis täcke så är hon aldrig varm, hon 
är inte heller kall. Det spelar i princip ingen roll vilket väder det är utan hon är nästan
alltid i samma temperatur under!
 
Super bra täcke som jag varmt rekomenderar, vid frågor lämna en kommentar!
 
 

Efterlängtad sovmorgon!

Nu har jag tagit min efterlängtade sovmorgon, såå skönt!
Nu ska jag snart åka in till stan med mamma, vi ska lämna in ett par av mina skor,
till apoteket, köpa nya grejer till balsammetoden och sedan ska jag till stallet!
 
Idag har allt återgått till det vanliga igen, alltså behöver jag bara sköta Unni dagligen (Nevve
när E behöver hjälp alltså).
Så idag har vi massor utav tid och ska nog ta med kameran och ta lite nya fina bilder på henne, hon är
ju så otroligt vacker! Ska även klippa hennes man osv då jag inte klippt henne på några veckor nu
när hon inte ridit
 
Ska hur som helst bli super mysigt att ha en stalldag, har längtat tillbaka nu på två dagar
då min medryttare tagit hand om allt.
 
 
 
 
 
 
 
 

Min älskade Alliz

Nu har jag klarat mig utan Alliz hela veckan, och gud så skönt det var att se min bästa vän igen! 
 
Alliz har alltid varit min favorit, men det är först nu efter dessa månader på skolan som jag har kommit henne riktigt nära, och nu är hon verkligen min bästa vän, och min skugga. Alliz har blivit min säkerhet, så därför var det nyttigt, inte bara för Spike utan även för mig, att bryta mönstret och ha med honom en vecka, för hjälp vad jag saknat henne, och det har varit lite jobbigt att inte ha henne liggandes med huvudet på min kudde. 
 
Jag hanterade att Dru var tvungen att lämna mig, jag grät floder och hav, men Alliz har kommit att betyda minst lika mycket för mig, vilket jag inte skulle kunnat säga för ett år sedan. 
 
Det värsta är att en dag kommer hon att lämna mig, hon är 6 år nu, så förhoppningsvis så dröjer det ett bra tag till, men åren går för fort och innan jag vet ordet av, så kommer hon vara borta, precis som Drullan. 
 
 

Tävling, header

Glöm inte våran tävling som går ut den 20/10, där ni kan vinna en personlig header enligt era egna önskemål (animerad tex) och självklart hjälper jag till att sätta in den om det behövs!
 
För att komma till tävlingen klicka här!
 
 

Vackra tjejen!

 
 
 
 
 
 

Dagens - Vill ha!

Dagens vill ha från min sida är att ni ska kommentera era bloggar här under så jag kan
få lite mysig läsning och hitta lite nya bra bloggar att följa!
 

Så snälla, kommentera din blogg under det här inlägget så kommer jag gå in och lämna respons
om vad jag tycker om din blogg!
 
 
 
 

Uppdatering från min sida

Uppdateringen från min sida har tyvärr varit väldigt låg den här veckan, har inte tillgång till mina bilder på den här datorn, så det har därför även varit svårt att fixa snabba inlägg.
 
Imorgon när jag kommer hem har jag lite bilder på Alliz, som jag fotade för ett bra tag sen, och några bilder på Spike och Kane som jag kan lägga upp (Superfina på Alliz) och har även lite ideer på mina tidsinställda inlägg, bland annat åsiktsinlägg.
 
En bild från dagens lektion på skolhästen Calypso (Inte helt samma namn som Calipso iaf..) Vi (5-6st) fick tillsammans komma på så många kroppsdelar på hästen som möjligt, för att sedan skriva ned alla på lappar och för att till sist sätta upp dem på rätt ställe på hästen, skitroligt faktiskt!
 
Just nu ligger jag i sängen med Spike bredvid mig, ska snart gå och lägga mig, är trött som bara den, har gått en långpromenad med två kompisar från klassen och har sedan tillbringat i stort sett hela kvällen med dem. Undebara tjejer! 
 
 
 

Nya TR!

Bett och bettlöst
Kandar kommer att bli valfritt i svårare dressyr klasser, vanliga tränsbett kommer vara tillåtna. Däremot förtydligas definitionen av träns i dressyr, detta innefattar bett och därför är ett bettlöst alternativ inte något alternativ. 
I hoppning däremot öppnas det dock upp för bettlösa alternativ, så länge ryttaren har kontroll på sin häst (men när den leds på tävlingsplatsen ska den ha bett). 
En annan nyhet är att sporrar i dressyr kommer att försvinna. Flughuva blir även tillåtet på tävling utan dispens.
 
Jag tycker att detta är bra! Att det nu är valfritt med kandar i högre klasser, jag skulle gärna vilja se lite trevligare och skonsammare bett på dressyrtävlingarna. Att sporrar är valfritt tycker jag även är ett bra initiativ! 
Men till det som jag ville komma till, repgrimma tillåtet på hoppbanorna men inte dressyrbanorna? Jag förstår inte varför och skulle med glädje vilja ha en ordentlig förklaring! Skulle inte en häst i repgrimma ha lika mycket kontroll som en häst med träns så är det ju enligt mig en dålig ryttare som inte har kontroll på sin häst! Kontrollen sitter inte i munnen på en häst!
Och ska då en hoppryttare ha mer kontroll? När hästarna oftast taggar till ordentligt och tycker det är super kul att hoppa. Nej, jag tycker att det där är riktigt dåligt faktiskt...
  
Chans att hoppa om
En intressant nyhet i 90-centimetershoppning A:Clear round är att man om man haft fel eller blivit utesluten i sin första runda kan få en andra chans, det vill säga få hoppa om mot erlagd startavgift för detta. Det har också tillkommit en rad bestämmelser om bedömningen A:Inverkanshoppning.
Om det av någon anledning är svårt att hoppa fram på framridningsbanan (vid dåligt väder?) kan överdomaren ge tillåtelse till 45 sekunders framhoppning över max två hinder inne på banan, före respektive start.
I de allmänna bestämmelserna är en stor förändring den nya åldersindelningen för ponny, som det har skrivits mycket om. Dessutom införs nya jävsregler i bedömningsgrenarna. (Hippson.se)

Just detta punkten kan jag ärligt säga att jag inte uppmärksammar så mycket, men det är säkert bra för de som vill in och göra om, hästen kanske vägrade ut sig så kan man faktiskt komma in och prova igen. Dock så antar jag att detta kommer förlänga tävlingarna ganska rejält, det kommer ju antagligen inte bara vara en som vill komme in och hoppa om skulle jag anta.
 
En lång process
Revideringen av TR påbörjades redan 2012 hos Svenska Ridsportförbundets tävlingssektion. Då inleddes ett förarbete och året därefter hade alla intresserade möjlighet att komma med förslag och synpunkter.
Våren 2014 var förslagen ute på remiss och nu har TR-nämnderna fastställt de nio TR som kommer att börja gälla den 1 januari 2015.
Många ändringar i TR är fokuserade på ett ökat djurskydd och en ökad säkerhet för både hästar och ryttare. Dessutom har en grundläggande tanke varit att förenkla regelverket, så att tävlandet blir enklare för såväl arrangörer som aktiva. (Hippson.se)
 
Hahahaha! "...ökad säkerhet för både häst och ryttare", skulle det vara med säkert att tävla hoppning i repgrimma än att tävla i dressyr med det? Herregud, repgrimma borde vara ett alternativ för alla grenar och bedömas i hur mycket kontroll man har över sin häst då! Ser inte vad som är så säkert i hoppning men inte dressyr!
Dock är jag väldigt nöjd med att man nu även förhoppningsvis kommer kunna se flera tävla med vanliga tränsbett i de högre klasserna! Nu kanske även sporrar kommer minska i användning, trevligt att det kan bli lite lite mer naturligt för hästarna!
 
 
 
 

 
 
 

Skratta eller gråta...?

För några dagar sedan så skrev jag om detta inlägget: http://connect.blogg.se/2014/october/forskare-protesterar-mot-hart-atspanda-nosgrimmor-3.html#comment
 
Vi fick ca 2000 besökare mer på bloggen än vanligtvis och inte konstigt eftersom det handlar om att många människor misshandlar sina hästar, ibland ovetande och ibland medvetet för att det ska se snyggt ut.
 
Men det som jag ville komma till är att jag blir helt mörkrädd! 2000 extra besökare som läste inlägget.... Men bara ca två personer gav respons... Betyder det att så många struntar i det och inte alls ser något fel med att knyta ihop hästens mun? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, har inga ord.

Om detta är hur hästsporten visar vad dom tycker så är det pinsamt, nu hoppas jag på förbättring, detta är sjukt...
 
 
(Bild: Baraelvira.blogg.se)
 
 
 

Equestrian sport is our passion!

 
 
 

Unnis färgskillnad!

Unni i somras:
 
 
Unni nu till hösten:
 
 
 
Hur sjukt är inte detta?! Det ser inte ens ut som samma häst?!
Man tycker ju att jag borde vant mig nu när detta är 5 året denna skillnad kommer, men
nej, jag kommer absolut aldrig att vänja mig vid detta! 
Hon är så vacker på hösten/vintern, hon blir nästan svart! Underbart!
 
 

Spike

Den här veckan har jag, som omväxling, med mig Spike och inte Alliz till skolan. 
 
Spike är den av våra hundar som är lite känsligare, nervigare, han är dessutom rätt så osäker, så det här är alltså jättebra träning för honom. Hittills har det fungerat bra, han var lugn på bussen (har aldrig åkt buss innan) och har varit positiv och glad när vi varit ute, och just nu så ligger han bredvid mig, med huvudet på min rygg, och sover.
 
 
Anledningen till att Alliz inte är med mig den här veckan är för att mamma ska på en jakt (fågel) imorgon, som Alliz då får fälja med på.
 
 
 
 
 

Min stall rutin!

Alla hästmänniskor tycker jag personligen är väldigt låsta vid rutiner, vilket jag verkligen är 
själv också! Om det råkar av någon anledning bli så att min rutin störs måste ändras så blir jag
helt förvirrad! Kan knappt Unnis foderstat i huvudet då, som jag vanligtvis skulle kunna rabbla om någon
ringer mig mitt i natten! Hahaha! Så som ni hör så är det världens undergång för mig om skottkärrorna
skulle vara upptagna när det är dags för mig att mocka! Hahaha!
 
 
Såhär ser min stallrutin ut normala dagar:
 
 
  1. Jag börjar alltid min vistelse i stallet med att fixa Unnis foder och blötlägger det så det ska vara klart tills att hon kommer in på kvällen!

  2. Mitt nästa steg är att göra Unnis höpåsar! Jag brukar oftst göra väldigt många och hänga på lunch och EM platserna så att jag flera dagar på rad endast behöver göra morgon och kvälls påsar, detta sparar mig otroligt mycket tid!

  3. Nu är det dags för mig att mocka, oftast så mockar jag upp ordentligt och soppar golvet för att låta det torka!

  4. Nästa steg är att ta in Unni eller Nevve och börja göra iordning för att rida eller aktivera på annat sätt, samtidigt kollar jag om det behövs fyllas på vatten i hagarna!

  5. Vid ridpassets slut och hästen är ute igen brukar golvet ha torkat upp lite grann, då fyller jag upp med ny fräsch halm.

  6. Diskar ur vatten hinkarna, fyller på nytt vatten och sedan läggs EM foder in i boxen.

  7. Sopar stallgången och checkar så att hela min lista är gjord och inte glömt något!
 
 
Är det någon mer än mig som är helt låst vid sitt rutin schema och måste göra samma sak varje dag? Jag kan till och med bli frustrerad om jag ska fylla upp Unnis betfor burkar med vatten från slangen och inte direkt ur kranen... Det är verkligen så konstigt men jag bara måste ha det så som jag vill ha det. Och visst kan det verka överdrivet, när jag själv tänker efter så är det ju helt sinnessjukt hur man tänker.... 
Hur ser dina stallrutiner ut?
 
 Detta är en bild från Unnis förra stall, som för övrigt var så otroligt mysigt och fräscht! Kan
längta tillbaka dit ibland!
 
 


ÄLGJAKT!

Jag vill bara varna er alla om att älgjakten startat! 

Jag brukar hålla mig borta från skogen minst en vecka, det är nämligen i början av jakt säsongen 
som det är som mest liv. Vilda djur som springer omkring för att hitta skydd eller i panik efter att
ha hört ett skott.
Mitt tips är därför att låta jägarna göra sitt och hålla sig borta från skogen, rida på grusvägar, ridleder,
paddock eller ridhus ett tag framöver för att göra det lättare.
 
Men om du trots allt vill rida i skogen, något som jag brukade göra när jag var yngre, ung och dum...
Då är mitt tips att du ska klä dig med reflexer från topp till tå! 
Jag brukade även sjunga väldigt glatt och på så sätt både syntes jag och hördes, för inte lyser och sjunger
en älg heller? ;)
Men som sagt, för allas säkerhet tycker jag att man ska hålla sig från skogen, för varken
du, hästen eller jägaren vill vara med om någon hemsk olycka! 
 
 
 
 

Nevve longering 13-10-14

 
 
 
 
Idag så fick Nevve sig en liten longeringsstund i ridhuset! Vi körde i ca 30 minuter väldigt lugnt.
Han kom faktiskt knappt fram i ett ordentligt bra tempo, han sölar gärna efter med
bakbenen och försöker komma undan det, han är lite lat helt enkelt.
Men jag var på honom hela tiden och hade givetvis glömt longeringspisk eftersom det är något 
som jag aldrig använder annars eftersom Unni är som en tickande bomb.
 
När han väl travade och galopperade på i ett friskt bra tempo så kändes han väldigt fin.
Han är alltid så glad och positiv, som att han hela tiden säger tack för att vi gör detta idag! 
Lite som en glad hund, då förstår ni kanske hur jag menar med tacksamhet? 
Hur som helst helt underbar och är så glad över att får ta lite extra tid med Nevve, han är en
sann gentleman!!
 
 
 

Charmtrollet Kane

 
 
 
 
 

Bus i paddocken!

 
 
 
 
 
 
Hur vacker är hon inte nu när hon bytt päls och blivit mörk?! Jag smälter!!
 
 
 

En bild jag inte har visat

Den här bilden fotograferades bara någon timme innan Dru försvann. Jag var lugn på ytan, men det kändes som att mitt hjärta höll på att krossas och tårarna låg och tryckte, och i samma ögonblick som min bästa vän ramlade ihop, död, på marken så brast det. Regnet öste ner över oss och jag låg över henne och kände hur hennes värme försvann, skriver som jag skrev för över ett år sen: Måste ha varit en jäkligt dramatisk syn. 
 
Jag var med henne in i slutet, jag såg henne dö. Jag såg veterinären ge henne injektionen, jag såg när hennes ögon blev tomma och jag såg när hon föll ihop. Jag kommer aldrig älska en häst på samma sätt, jag tänker inte säga att jag aldrig kommer älska en häst lika mycket, för Calle börjar komma ikapp. 
 
 
Kan säga att det kommer komma många inlägg om Dru nu den närmsta tiden, saknar henne så mycket så behöver skriva av mig. 
 
 
 

Enkel bomövning för liksidig häst!

MARKARBETE | DRESSYR 


Svårighetsgrad: Bas
 
 

 

Enkel bomövning för liksidig häst

(Källa: http://www.hippson.se/ridovningar/enkel-bomovning-for-liksidig-hast.htm)

 

Susanne Widner bjuder på styrketräning för hästen; men inte vilken styrketräning som helst. Målet är att få den liksidigt och jämnt musklad – och medlet är en enkel bomövning.

 

Tipstack till: Susanne Widner
Text: Hege Hellström
Illustration: Linda Eriksson

I ridläraren Susanne Widners träningsfilosofi ingår tre viktiga teman; styrka, koordination och kondition. Styrkan i den här övningen handlar dock inte om någon extrem bodybuilding, utan om att hästen ska bli liksidig och jämnt musklad. 



Gör en analys
– När du styrketränar din häst är det viktigt att analysera om den har svårare för något av varven. Känns hästen liksidig gör du likadant oavsett varv – men om den har svårare åt något håll tänker du till en början fyra åt svåra/starka sidan, fyra åt lätta/svaga sidan och så avslutar du intervallet med fyra varv åt den svåra/starka sidan, säger Susanne. 
Men det är viktigt att du jobbar på rätt sätt i det starka och stela varvet. Drar du bara i innertygeln blir oliksidigheten förstärkt. I stället gäller det att få ut hästen på den svaga yttersidan, så att du stärker den. 
Behåll ”intervalltänket” tills hästen blir liksidig. Då kan du öka träningsintervallen för att bygga hästen starkare. 
– Om du jobbar lika mycket – och precis likadant – med ojämna sidor förblir de ojämna, säger Susanne.



Korta och långa muskler
I volterna ska hästen korta sin innersida. Åt höger jobbar den alltså med korta muskler i höger sida medan den sträcker ut vänstersidans muskulatur. I vänster varv på volten kortar hästen sin vänstersida och sträcker sin högra yttersida.
Faller den in åt höger i högervarvet är hästen högerstark och har en svag vänstersida. 
– Man märker det på att hästen har en mjuk och "vek" innersida i vänster varv, medan den faller inåt i högervarvet. Jag skulle tro att 80 procent av hästarna är högerstarka, säger Susanne.
Om hästen faller in åt höger ska du alltså stärka vänstersidan, rida upp hästen på vänster så att den slutar att falla inåt och därmed blir starkare på yttersidan. Det hjälper alltså inte att dra i innertygeln. 
I det svaga varvet är det viktigt att hästen inte förböjer sig, var noga med att det inre bakbenet verkligen är på plats under den. 

 

Gör så här
Börja med att rida bomövningen i skritt, då är det lättare att känna hur sidorna känns. Skritta över bommarna, lägg en volt och ta bommen en gång till. Ta sedan andra bommen, lägg en volt efter bommen och gör samma sak på tredje bommen.
Gör en analys; Faller hästen inåt i någon volt eller känns det sämre i något varv? I så fall lägger du intervallen så att det blir svåra sidan, lätta sidan, svåra sidan. Långsidan upp kan du trava. Byt varv efter några gånger, och anpassa antalet volter åt respektive håll utifrån din analys.

Gör samma övning i trav – trava över bommen, lägg en volt, trava över nästa bom och så vidare. Gör samma analys i traven; det är inte säkert att sidorna i trav känns lika som i skritten. Återigen svåra sidan, lätta sidan, svåra sidan till att börja med. Gärna galopp långsidan upp.

I galopp gör du likadant, här kan du välja mellan att göra en övergång på medellinjen eller ett enkelt byte när du ska byta volt. Du kan också rida övningen i förvänd galopp, men ta då bort volten på mitten så att det blir en båge i stället.

 

Syfte:
Att få hästen lika stark i båda sina sidor, samt smidig åt båda håll. Varje gång hästen lyfter sig över bommen jobbar den med sin styrka. Eftersom bommarna är återkommande, och du lägger till ett intervalltänk, jobbar hästen så att den blir jämnt musklad.

Svårighetsgrad:
Bas.

Tänk på: 
Analysera – rid inte bara på.

 

 

 

Regn, regn, regn..

Vilket väder alltså.. Igår var det strålande sol och vindstilla, red då ut med Linnea och Linda, kunde dock inte njuta till fullo på grund av allt smällande från skjutfältet! Idag så har det spöregnat halva dagen och duggat resten, på förmiddagen klippte jag två av våra gräsmattor och runt kl 4 gick jag till stallet för att rida. 
 
Det är alltid intressant att rida ut på Calle i regn, då han blir extremt sur och frustrerad. Jag blir alltid så full i skratt, han har så mycket personlighet, han slår med frambenen, försöker sno runt, taktar och när han inser att han inte kommer någon vart så suckar han djupt och skrittar på i 120, med öronen bakåt. Det roliga är att inom 5min så är han glad som bara den och med öron riktade spikrakt framåt. 
 
Väl hemma så fick han gå in i boxen en stund, medan jag kastade ned hö och halm.
 
När jag skulle hämta Calle så ville han inte komma (och jag ville inte gå in i den leriga hage, heh) vilket han brukar göra i vanliga fall. Linda kom just då och skulle släppa ut Dagge, och i samma ögonblick som Calle såg Dagge så kom han fram, jag hade dock inte någon grimma med mig så jag fick låna Dagges (som var en aningens för stor) 
 
Det var väldigt jobbigt att vara ensam i stallet enligt Calle (han har aldrig problem med det i vanliga fall) som skrek sig hes efter sina kompisar.
 
 
 
 
 
 

Unni 12-10-14

Unni vilar ju just nu, hennes svullnad kom tillbaka när vi satte igång henne sist
och därför har jag beslutat att hon ska vila ca 1 till 2 veckor nu med promenader och 
annat mys!
 
Igår så tog jag in henne för att fotografera. Hon blev knoppad, oljad på hovar, noga borstad och
lindad. Vi började gå runt stallet och fotade i den vackra höst miljön men eftersom Unni verkade så
otroligt rastlös efter ett tag så gick vi till paddocken där hon fick trava och galoppera några
varv. 

Här kommer resultatet utav en del bilder
 
 
 
 
 
 
 
 
!
 
 

Forskare protesterar mot hårt åtspända nosgrimmor!

Hästen är det enda djuret som tävlar i OS. Trots det anser ISES att dess välfärd kan ifrågasättas, i alla fall om den nuvarande trenden tillåts fortsätta.
- Vissa nosgrimmor designas för att kunna spännas så hårt att de begränsar nästan alla normala käk- och tungrörelser. Det här är en ganska ny innovation när det gäller design av träns och kandar. För fyrtio år sedan var nosgrimmor i stor utsträckning en estetisk del av tränset snarare än en funktionell, menar man. 
Enligt ISES handlar användningen av för hårt spända nosgrimmor om att ryttarna vill undvika att få poängavdrag för exempelvis en gapande mun på tävling. Dessa ryttare maskerar enligt organisationen dålig träning, på hästens bekostnad. (Källa: http://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/forskare-protesterar-mot-hart-spanda-nosgrimmor.htm)
 

Denna frågan gör mig totalt mörkrädd! Jag har en hel lista med situationer då jag bara skulle velat ha snort ihop människors munnar hårt så dom inte kan använda den som vanligt för att på så sät få känna hur hästarna känner!
För några månader sedan så hade jag och Unni träning och när jag höll på att spänna nosgrimman  och snokremmen fick jag genast kommentaren "Spänn hårdare!" När jag då uttryckte min åsikt och sa att jag inte spänner hårt på Unni eller andra hästar eftersom nosgrimman och snokremmen inte ska utgöra funktionen att stänga igen munnen så fick jag tillbaka "Jag spänner hårt på min häst och det funkar bra!". Dock så framkom det saker som inte alls var okej med den hästens mun. Det behöver givetvis inte vara pågrund utav en för hård nosgrimma men det misstänker jag!
 
Unnis och Nevves hänger i princip nosgrimman och dinglar, snokrem används inte ens av mig. Att ta till nosgrimman och snokrem som en funktion för att hästen inte ska gapa eller annat tycker jag är vidrigt rent ut sagt! Hästarna är stora djur som vid smärta och fara flyr, men att då vissa har gjort att smärta ska vara något dom ska genomlida och om dom flyr så blir det ännu mer smärta med drag, sporrar och piskrapp... Är det någon mer än mig som blir helt mörkrädd eller?!
 
Hästar som rids med för hårt åtsatt nosgrimma kan få problem med psykisk stress, sämre luftintag, försämrat blodflöde till att det tillkommer skador på tänder och nosrygg. Mina erfarenheter är även att detta problem är främst i dressyren, där man vill gömma gapande munnar och tungor som hänger ut av smärta, nosgrimman är alltså till för att bokstavligen dölja att hästen inte trivs med ryttarens ridning... Men hur ska en häst som inte kan få ett normalt luftintag prestera som bäst? Fysiskt omöjligt!

Om jag går tillbaka till mina åsikter igen och inte fakta så tycker jag att människor som rider med för hårt spända nosgrimmor borde kasta bort den där förbaskade nosgrimman i några veckor för att se hur mycket hästen gapar vid ridning, och då blir det ju väldigt lätt att lyssna på hästen och förändra sin egna ridstil tills hästen inte gapar eller visar obehag vid ridning. Människor måste verkligen ställa sig framför sin häst och tänka efter om det verkligen är okej det som den utsätts för. För mig är det inte okej någonstans! Hästen har trots allt valt att acceptera denna misshandel och då förstår man även vilka underbara djur som förlåter dig efter varje ridpass och tar bettet i munnen igen och vet vad som väntar.

Detta är min åsikt! Unni och Nevve har som sagt väldigt lösa nosgrimmor när jag rider och har tagit bort snokremmen för att om jag skulle råka göra en hård rörelse i deras mun som gör ont så ska dom kunna visa mig direkt och även kunna komma undan det genom att sånnafall flytta på bettet. Att trycka ihop dom med olika slags remmar är idioti och misshandel, det skulle aldrig förekomma på min häst! Ridning och hästhantering handlar för mig om ömsesidig respekt!
 
Nu vill jag även att vi alla ska sammarbeta och uppmärksamma detta! Ser vi någon som har en för hårt spänd nosgrimma så säg till! För det är inte okej!
 
 (Denna fantastiska bild kommer från: http://baraelvira.se/)
 
 
 

Nevve 12-10-14

Igår så tog jag ut Nevve på en riktigt lång och mysig uteritti skog och mark, vi var ute i ca 1 och
en halv timme och bara traskade omkring i det underbara vädret!
Vi höll oss mest i skritt men travade och galopperade på sträckor med bättre underlag.
 
Jag vet inte riktigt vem som njöt mest, mig eller Nevve. Det var helt fantastiskt och vi bara flöt 
som på vatten, lugnt och stilla.


 
 

Ryttarpepp!

 
 
 

Vackra höst!

 
 
 
 
 
 

Underbara fredag

 Äntligen känner jag! Nu vill jag bara hem och begrava mitt ansikte i Calles mjuka päls, saknar honom så! Om jag hinner tänkte jag kanske ta och rida ut, väntar på att min kära bror ska hämta mig så vet inte exakt när jag kommer hem än.
 
Dagen då, första två lektionerna hade vi med KG, och han pratade i 3timmar non stop, typ. Efter lunch så har vi varit i stallet och ridhuset, vi fick hjälpa till att förbereda helgens tävlingar, Jag och tre andra tjejer även fick hjälpa till att ta in och visitera hästar. 
 
Den här helgen ska jag plugga och självklart motionera min älskade häst, ska även övertala min bror (som nog är lite hästrädd) att fotografera när jag rider! Han kan även få hålla i Calle när jag ska ta porträttbilder, om jag kan övertala honom dvs.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kvällspromenad med bara en liten nypa rädsla för livet

Jag kan ärligt säga att jag inte är ett dugg mörkrädd, jag vet inte hur många promenader jag har gått med både hund och häst i becksvart mörker, med bara en svag pannlampa som hjälp. Mörkret bekommer mig inte alls, det som jag däremot tycker är obehagligt är att gå i skogen när det har börjat mörkna, men det är på grund av de vilda djuren. Jag har stött på vildsvin hemma vid flera tillfällen, och det är inte roligt, jag har stor respekt för djuren i skogen,  men vildsvinen är jag faktskt riktigt rädd för. 
 
Idag gick jag ut i spåret (som inte är upplyst) med Alliz och Bonzo, tre km gick jag på 23min. Större delen av rundan gick bra men när det var ungefär 10min kvar så var det en massa liv och rörelse bland träden intill mig, och jag fick panik, så jag sprang. 
 
Jag AVSKYR att känna mig så fjantig, men jag tycker verkligen att det är obehagligt.
 
Oftast när jag är ute och går brukar jag fantisera om min älskade Dru eller Calle, men inte ens det hjälpte idag.


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

mysiga bilder i höstmörkret!

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Utveckling

Här om dagen hittade jag en bild på en av mina äldre teckningar.
 
Fyra års skillnad är det på bilderna nedan, hur läckert är inte det? Det är så himla roligt att se hur man utvecklas, det är klart att jag förstår, utan att se någon förebild, att jag har blivit duktigare, men det är så mycket tydligare när man  har bilderna bredvid varandra.
 
 
Jag vill bli riktigt duktig på att rita, jag vill att man nästan ska få känslan av att motivet kommer hoppa ur papperet när man tittar på mina bilder, jag vill att man ska se djupet i hästens blick, att varenda ven och hårstrå ska kunna urskiljas. 
 
Jag önskar att jag kunde åka fyra år in i framtiden, bara för att se hur långt jag kommit, hur mina bilder ser ut då. En dag hoppas jag att kunna sälja mina teckningar, och på så sätt även få kvitto på att jag faktiskt är riktigt duktig. 
 
 

Ett av dom första passen hemma del 2

Lite bilder från ett annat av våra tidiga ridpass. 
 
Pannbandet satt snett pågrund av nackstycket, som gled och puttade ner pannbandet hela tiden. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ett av dom första passen hemma

Nu bjuder jag verkligen på mig själv.. hjälp! När dessa bilder fotades hade jag bara haft Calle i fyra dagar, har jag för mig. Det är väldigt kul att kunna se tillbaka på hur det faktiskt såg ut, kommer framförallt ihåg hur svårt jag hade för hans gångarter, i galoppen kunde jag inte sitta ned, utan studsade runt som jag vet inte vad och traven så sköt hans steg mig ur balans, knep med låren för att hålla mig fast, inte lätt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Blir lite ledsen, men samtidigt lite taggad, när jag ser hur min kropp såg ut på dessa bilder. Nej, jag var inte smal, har jag aldrig varit, men där var jag verkligen i min bästa form, jag var faktiskt relativt vältränad då och mådde bra och trivdes i min kropp. Nu var det ett tag sedan jag tränade mig själv, men det ska det bli ändring på, och jag började igår, nu jäklar!
 
Kommer dock ta det lite försiktigare den här gången, jag har någon typ av skada i en av fötterna, som visade sig när jag under en period hade tränat för hårt, kunde inte gå eller rida ordentligt på över en månad. Nu verkar "skadan" eller vad man nu ska kalla det, gå upp lättare. 
 
 
 
 

Att vara ung och dum

Satt och funderade här om dagen på varför jag upplevde tiden med Dru så fruktansvärt, fantastiskt rolig, bara jag tänker på min galna ponny så ler jag och det kommer upp massor av minnesbilder i mitt huvud.
 
Det känns rätt så fjantigt att säga att man var ung och dum, för jag är fortfarande  ung och väldigt dum, men lite mognar man och när jag tänker tillbaka på åren med Dru och på hur vi två levde rövare.. det får mig nästan att undra hur tusan det kommer sig att jag lever till denna dag.. men, även fast det kanske inte var så säkert så hade jag, eller ska nog säga vi, så förbaskat roligt tillsammans! Just nu sitter jag och fnissar när jag tänker tillbaka på mina äventyr med den ponnyn.
 
Men tillbaka ämnet, allt galet jag gjorde tillsammans med henne, det var en en av anledningarna till varför jag hade så hysteriskt roligt, sen det faktum att hon var min första häst och en sådan underbar och unik individ spelade med lite också.. 
 
Något som var så mysigt med henne var att hon faktiskt älskade mig också, när jag ropade kom hon just för att det var jag som ropade, och inte för att hon var hungrig. Sen hennes sätt att visa mig tillgivenhet, det gjorde hon inte mot någon annan på samma sätt. 
 
Ta det lugnt dock, jag vet att jag kommer ha, i alla fall nästan lika roligt med Calle, det finns liksom redan saker som jag sitter och skrattar åt och undrar hur tusan jag tänkte.. tyvärr, eller tack och lov kanske jag bör säga, så har jag en känsla av att jag kommer göra vissa väldigt korkade misstag flera gånger! Calle är lika barnlig som jag, så vi två passar perfekt.. 
 
 
 
 
 
 
 

Nevve 04-10-14

Natalia hade ansvar för Nevve igår, vi knoppade honom och gjorde honom fin eftersom han blev fotad innan ridning. 
Natalia var faktiskt riktigt duktig, hade som en liten mini träning då jag mest satt i mitten av ridbanan och gav henne lite tips och hur hon skulle korrigera sin kropp. Och för att bara ha ridit  3 gånger sedan en paus på flera år är det helt otroligt!
Nevve verkar även mer än nöjd med Natalias sällskap.

 
 
 
 
 
 
 

stallet idag

Idag kommer jag och Linda förmodligen rida ut, fjälbyrundan tror jag att det blir isf!
Om Linda mot förmodan inte har tid så tänkte jag ta och rida ett lättare pass på paddocken och sedan rida ut en sväng i skogen, Calle behöver få komma ut ordentligt.
 
Idag tänkte jag även ta och putsa Calles träns och lädergrimma, det var ett tag sen nu.
 
 
Något som är så skönt med att vara hemma är att hjälpa till lite i stallet, om det behövs så kastar jag ner hö och halm, jag har även hand om Calle och hans hagkompisars fodringar, det är underbart att ha en anledning till att vara lite extra i stallet.
 
 
 
 

 
 
 
 

En helg med fullt upp!

Denna helgen kommer det verkligen att bli fullt upp! Jag har lunchfodringar, Unni + Nevve och
sedan 5 hästar + föl om extra om jag räknat rätt. Och eftersom jag ändå är där tänkte jag
erbjuda stallägare att jag kan ta eftermiddags fodringen och insläpp också.

Men som  tur är så är Natalia med som följt med mig några dagar förut och ridit på Nevve, och det
passar ju mig super bra eftersom då blir det bara 1 häst att rida och sedan får hon rida på
Nevve igen, och det kommer även bara bli hälften av allt jobb eftersom hon är hästvan och vet hur
man ska göra och inte göra. 
Det kommer antagligen bli en riktigt rolig helg!
 
Jag hade tänkt att Unni och Nevve skulle få komma ut på lite uteritter, men om Unni inte är helt
fräsch så är det inte ett alternativ för henne känner jag. Så om så är fallet så kommer Nevve och
Natalia få lite lektioner utav mig den helgen, för det är ju trots allt roligt det också!

 
 
Under helgen kommer garanterat en hel del bilder att tas också! Tror att Natalia skulle ta med sig
sin kamera för att även hon fota lite.
Framförallt så ska jag försöka göra iordning hästarna riktigt fina så vi kan gå ut och ta vackra
bilder på dom, vi har alltså 2 dagar på oss med 2 olika hästar, så det blir minst 4 olika tillfällen att fota på!
Nu så får vi bara hålla lla tummar och tår för fint och skönt väder!
 
 
 

Skönt att vara hemma

Det är verkligen vidrigt att vara "hästlös" i veckorna, och även om vi är i stallet en del i skolan så är det min häst jag helst vill vara runt! 
 
Hann tyvärr inte rida Calle igår men gick till hagen för att kolla hovar och bara pussa på honom en stund. Det som är bra med att vara borta under en period är att det är lättare för mig att hålla koll på Calles hull, det är lättare att se om han har gått upp eller ner i vikt, kan faktiskt nu säga att han börjar se fin ut, bara musklerna som saknas! 
 
 
Hoppas att kunna uppdatera headern, förhoppningsvis är den klar senast till nästa helg! 
 
 
 
 

Sentimental

Suck, varför går tiden så fort? Bilderna nedan är tre år gamla, här var den "nya" delen av stallet verkligen ny, ingen färg än. Jag tänker alltid att jag är nöjd med mitt liv och med Calle (det är jag verkligen) men när jag tittar på bilderna nedan saknar jag tiden med Dru, jag hade verkligen så sjukt roligt med den ponnyn, det går inte att beskriva. 
 















 
 
 

This is love!


Kärlek är att komma till hagen och att sin älskade vän står 
där och väntar på en!

//Michelle


Min bästa vän

Jag älskar hela min familj, men jag kan ärligt säga att min mamma är min bästa vän, det finns helt enkelt ingen mer underbar eller varm person! 
 


 


 
 
 
 
 
 
 

Vackra Unni!

 
 
 
 
 
 
 

Calipso

Här kommer lite bilder från förra veckan på Calle. 
 
Med tanke på att jag inte hade någon medhjälpare och att Calle är ett matvrak så är jag rätt så nöjd med bilderna, sen hjälper det att han inte är helt ful min häst, ganska fin till och med! 
 
 
 
 
 
 
Calle har inte riktigt lärt sig hur man står modell än, Drullan var ju perfekt där (iaf efter några år med mig..) hon stod där jag placerade henne, och stod och tittade på mig med spetsade öron där jag sprang runt på ridbanan, eller var vi nu var någonstans, och försökte fånga hennes skönhet.
 
 
 

Spindelnät

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ridhus lyckan...!

 
 
Detta är två bilder på det fantastiska ridhuset som finns vid stallet där Unni står uppstallad. Jag har haft tillgång till ett jätte fint ridhus förut på en annan gård, med en stor läktare, jätte mycket material osv. Men det kan inte jämföras med ridhuset vi har tillgång till nu! Det sköts nämliges fantastiskt bra! Jag kan nog säga att jag ridit på helt nysladdat minst en gång i veckan, då är vi ändå en del människor och hästar i stallet!

Underlaget är super, det har nu tillkommit en spegel och det finns en del hindermaterial. Att det sedan sladdas väldigt ofta är bara ett plus! Och visst att det är helt fantastiskt att det oftast är helt jämt underlag i ridhuset, men de flesta vet också hur det är att komma in i ett helt tomt nysladdat ridhus antar jag... Det är helt fantastiskt och man blir så ridsugen av någon anledning!

Unni har inte heller kunnat vara så mycket igång förut över vintern eftersom vi endast haft en paddock eller 15 min skrittväg till närmaste ridhus när vi var hemma på gården. Alltså så har Unni så mycket större möjlighet att hålla igång över höst och vinter nu, vi slipper all regn och slask.

Dock så är det något som jag märkt redan förra året, det är att man blir så oerhört bekväm av sig! Är det dåligt väder en vecka så är man inne i ridhuset i en vecka...(Jag utför dock olika sorters träning, inget enformigt)
Så är det kallt, blåsigt eller snöar så är det så lätt att bara traska in i ridhuset istället för att faktiskt rida ut en sväng i skogen som jag normalt gör över sommaren. Detta är något som jag kommer tänka extra mycket på iår!
 
Är detta något som ni också tänkt på? Ser ni ridhuset som endast en fördel eller tänker ni även på de nackdelar som man skapar själv?
 
 

2 år gamla bilder



 
 
 
 
 
 
 

Spike och Kane


 
 
Lugnet före stormen....
 
 
 
 
 
 
 

Dagens vill ha

Något jag så gärna skulle vilja ha är något av dessa pannband (eller varför inte allihop hehe..) från PSofsweden, jag älskar deras click it funktion, det är så lätt att byta mellan pannbanden! 
 
 

Det som känns jobbigast

Det som känns jobbigast med att bo på skolan är att vara borta från Calle, mina föräldrar kan jag ringa när som helst och min ena bror träffar jag varje onsdag, men Calle får jag pussa på, krama om och sedan klara mig utan tills på fredagen.
 
Det händer att man längtar lite efter en hästfri dag, men när jag är tvungen att vara utan min häst, att se hur en underbar dag går förbi och inte kunna nyttja den till att rida ut eller trimma på paddocken, det är bara frusterande. 
 
 
Dåligt samvete får man också, inte bara för Calles skull utan för människorna runt omkring som får ta hand om honom medan jag är borta, det känns alltid fel att låta någon annan ta hand om min häst. Det dåliga samvetet jag känner för Calles skull är inte för att jag tror att han saknar mig, utan för att han behöver motioneras, han behöver få aktivera både kropp och huvud minst fyra dagar i veckan, därför att jag tacksam att Amanda aktiverar honom på något sätt en gång i veckan. 
 
Sen är det så att jag saknar min häst, det är skitirriterande att inte kunna gå till stallet när jag vill, här hemma tar det knappt 5min att gå till stallet.. fattar ni hur bortskämd jag är? Jag är så van vid att komma och gå som jag vill, och så kommer man till skolan där det finns regler.. är i alla fall väldigt glad över Alliz, utan henne skulle jag vara outhärdlig.. hehe..
 
 
 

JW huva

Jag har bland annat införskaffat mig en ny huva åt Unni, självklart mitt favorit märke JW!

 
Det som jag älskar med denna huvan är att det är den första jag haft på Unni där inte öronen är för stora eller för tajta! Det är liksom elastiskt material men det behöver aldrig bli alldeles för tajt för att de ska strechas ut-

Övrigt så tycker jag faktiskt att den är skitsnygg! Jag brukar inte gilla huvor (pga tidigare passform) men jag gillar denna så otroligt mycket och ska försöka använda den och inte bara låta den hänga. 

Jag har köpt en till, en blå huva som också var fin av märket GG som jag även tycker var väldigt fin, har ingen bild på den ännu dessvärre. Men huvor är verkligen något som Unni uppskattar vill exempelvis regn, blåst och snö! Så nu har jag två huvor till förfogan! 

 

RSS 2.0