{ ~☆~Connect~☆~ -

Visste ni att..

 .. Jag under en längre period nästan alltid red Drullan barbacka?
 
Jag var alldeles för lat för att sadla så det blev väldigt mycket barbackaridning, det var inte alltid så himla smart då Dru hade en tendens att bocka, framförallt när vi galopperade på stora ytor som stubbåkrar.. Oräkneliga gånger var jag nära att käka grus, men jag ramlade faktiskt aldrig av utan lyckades oftast antingen få upp hennes huvud och gasa på henne, eller så fick jag stopp på henne så att jag kunde hitta balansen igen och börja om!
 
Alla dessa barbacka turer gjorde underverk för både min sits och balans, dessvärre så fick jag ett avbrott med barbacka ridningen när jag fick Calle, han har inte alls samma härliga runda rygg som Drullan hade, även när han är ordentligt musklad så är han så smal, det känns som att sitta på en rundad planka, dessutom är hans trav så stor och fjädrande, helt hopplöst att sitta ned i. En sommar tvingade jag mig själv dock att rida barbacka någon/några dagar i veckan och om jag inte kände alls för att sitta helt barbacka använde jag mig av sadeln med la över stigbyglarna, fantastiskt bra för balasen och jag fick mycket lättare för hans trav.
 
 
Haha, det här var så roligt, det var en massa tistlar och Drullan (som den hoppglada hästen hon var)  såg det som ett utmärkt hinder, hon tog därför sats och hoppade över, efter den gången försökte hon alltid dra till det hörnet..
 
Då jag är lite för rädd om Calles rygg så kommer jag nog aldrig rida honom barbacka lika ofta som jag gjorde med Drullan. Hade jag haft Drullan idag så hade jag inte ridit henne som jag gjorde då (såklart), dock så verkade inte min barbackaridning påverka henne något negativt!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0